Text och foto: Pia Iisaho
Det är en vanlig förmiddag på Luckan i Kyrkslätt. I salen sitter barn från daghemmet Regnbågen och seniorer. De läser, ritar och pratar tillsammans. Träffen – en del av BaSeprojektet, som fått stöd av SFV – ordnas för att skapa meningsfulla möten mellan generationer.
“Hela väggen!”
Riitta Tikkunen läser högt ur boken Rut flyttar ut. Den handlar om Rut som blir arg på sin pappa och bestämmer sig för att flytta bort.
“Så körde flyttbilen iväg och Rut hade packat med sig…”
– Hela väggen! ropar barnen i munnen på varandra.
Boken är en favorit på daghemmet Regnbågen och barnen har själva fått välja den. Lässtunden övergår i samtal och reflektion. Barnen ritar teckningar, och sedan pratar deltagarna om bilderna.
Den här gången är temat för BaSe-träffen litteratur. Seniorerna har tagit med sig varsin bok och barnen har valt sina egna.
Karita Koivumäki från daghemmet Regnbågen följer med när Freja Bäckman, Saga Antikainen, Marianne Virkama och Riitta Tikkunen spelar memory med Barbiemotiv.
– Det behöver inte vara så märkvärdigt för att bli bra. Det viktiga är kontakten och de delade upplevelserna, säger Karita Koivumäki, föreståndare för daghemmet Regnbågen.
– Många barn har kontakt med mor- och farföräldrar, men inte alla. För dem betyder mötena mycket.
Från modellera till museibilar
Programmet på träffarna varierar. De två första tillfällena handlade om att lära känna varandra. De äldre tog med bilder från sin barndom. En senior och ett barn ritade av varandra. Alla fick också skapa något de tycker om i modellera, och berätta om det.
– Träffarna handlar om glädje och samhörighet, säger träffens seniordamer Riitta Tikkunen, Tua Wilenius och Marianne Virkama.
– Man kommer alltid så glatt hit och går hem glad. Jag har jobbat på dagis hela mitt liv och har saknat kontakten till barnen, säger Virkama.
– Jag är här för att öva min svenska, och för att det är roligt att träffa barnen. Våra barnbarn bor långt borta, säger Tikkunen.
– Jag har också jobbat på dagis och eftis. Det är fint att komma ut och träffa folk. Det blir ensamt hemma som pensionär, säger Wilenius.
Mycket att ge varandra
Damerna konstaterar att de lär känna barnen, även om inte alla namn fastnar. Mötena ger insikter.
– Vi lär oss att förstå varandra, säger Tikkunen.
– Det är bra att få veta hur människor i olika generationer tänker och ser på världen. Alla är olika, men vi har mycket gemensamt, säger Wilenius.
– Just det! Vi har så mycket att ge varandra – förståelse och empati, tillägger Virkama.
Gamla sånger och nya hits
Träffarna har också innehållit sång. De äldre sjunger visor ur sin barndom, och barnen vill gärna sjunga eurovisionslåtar som Bara bada bastu och Espresso Macchiato.
– Det är viktigt att vara lyhörd för vad gruppen vill göra. Målet är att både barn och seniorer ska få vara med och påverka innehållet, säger Mia Kortelainen, projektledare på Luckan i Kyrkslätt.
Jenny Paajes, verksamhetsledare och Mia Kortelainen, projektledare, vill fortsätta med möten mellan seniorer och barn i framtiden.
Seniorerna har föreslagit teman som pappersdockor och museibilar, medan barnen har önskat att få baka, berättar Kortelainen.
Ett koncept som växer
Idén till träffarna kommer från Luckans verksamhet i Åbo, där det ordnades möten mellan barn och seniorer. Projektet blev så lyckat att Luckan i Kyrkslätt tog efter, berättar Jenny Paajes, verksamhetsledare för Luckan i Kyrkslätt.
– Här får barnen uppleva saker som kanske inte ingår i läroplanen för småbarnspedagogik, som äldre litteratur, musik och möten som breddar deras värld, säger Paajes.
Hon konstaterar att också seniorerna får bekanta sig med nutida barnkultur och berättar att forskning visar hur möten mellan generationer fungerar bäst när båda parter deltar aktivt och lär av varandra.
– Barnen lär de äldre vad modeordet skibidi betyder, och de äldre tar med en gammal museibil som barnen får utforska och ställa frågor om, säger Paajes.
Det är bra att få veta hur människor i olika generationer tänker och ser på världen. Alla är olika, men vi har mycket gemensamt.
Seniorerna tar sig till Luckan på egen hand, men inom projektet ordnas också träffar på välfärdscentret i Kyrkslätt, dit mindre rörliga seniorer får skjuts.
– Där blir den aktiverande aspekten ännu viktigare. Vi sjunger mycket tillsammans, berättar Mia Kortelainen.
– Möten med äldre seniorer ger barnen större förståelse för andra människors situation. De märker att äldre kan se och höra sämre, vara långsammare och behöva hjälp, säger Paajes.
Kex och yllemössor
Höjdpunkten för barnen är när det vankas kex. När kexen sköljts ner med saft hinner de ännu med lite memoryspel och lek. Sedan ska ytterkläderna på. Marianne Virkama hjälper barnen och samtalen fortsätter medan overaller och mössor dras på.
– Snart blir det vinter och då kommer julen.
– Jo, och man behöver varma kläder.
– Men först kommer Halloween.
– Då kommer spöken och fladdermöss när det blir mörkt.
Innan alla går hem påminner Mia Kortelainen om nästa program.
– Då ska vi baka kex enligt Mariannes eget recept.
Marianne Virkama ler och damerna vinkar av.
– Nog väntar man ju alltid på nästa gång, säger Wilenius.
Med hjälp av Vännerna
BaSe – barn och seniorer tillsammans
SFV:s mål: Aktörer inom tredje sektorn och fria bildningen stärker engagemanget och fördjupar bildningen i samhället.
Beviljat ändamål: Genom BaSe får barn och äldre berika varandras liv genom lek och lärande, vilket främjar det psykiska välbefinnandet och minskar på ensamhet.
Bidragsmottagare: Kyrkslättnejdens ungdomsförbund KNUF rf
Beviljat belopp: 3 000 euro
Tidsperiod: 18.09.2025–18.06.2026
Förväntat resultat: Ge deltagarna en känsla av att med det egna kunnandet få bidra till en annan människas välmående och samtidigt lära ut nya färdigheter.
