Text och foto: Sebastian Dahlström
Ge inte upp. Blir det avslag gäller det att kämpa vidare och göra ett nytt försök.
Att söka EU-pengar ska inte ses som en engångsinsats utan snarare som ett uthållighetsprov, säger projektledare Jessica Lerche.
MEP-projektet, som stöds av flera stiftelser och föreningar – bland annat Svenska folkskolans vänner – har som mål att öka inflödet av EU-finansiering till Svenskfinland.
– Mitt jobb handlar om att höja kompetensen och göra det lättare för aktörer inom tredje sektorn att både starta och navigera EU-projekt. Jag försöker handleda genom hela processen, från ax till limpa, säger Lerche.
Småskaligheten är Svenskfinlands akilleshäl
Så var börjar man egentligen när man vill söka pengar? EU erbjuder en mängd olika finansieringsmöjligheter via särskilda program – vart och ett med sitt syfte och sina krav.
– Det kan till exempel handla om ungdomsfrågor, kultur, idrott, forskning, social- och hälsovård, miljö, energi eller utbildning. Ofta betalas medlen ut genom regionala myndigheter i medlemsländerna, och finansieringsbesluten fattas av tjänstemän.
"Vi befinner oss i ett paradigmskifte i samhället. Just nu känns det som att hela havet stormar och många upplever osäkerhet."
Inom tredje sektorn är framgångsrika EU-projekt ofta beroende av flera nyckelfaktorer: en kunnig projektledare, en administratör som behärskar rapporteringskraven, ledningens tydliga stöd och en säkrad medfinansiering. Generellt har större organisationer lättare att få stöd, och chanserna ökar ytterligare om kommunen är med på ett hörn. Vissa program kräver internationella partner.
– Utmaningen i Svenskfinland är ofta småskaligheten. För enskilda små aktörer kan en EU-ansökan innebära en stor risk eftersom man satsar tid och resurser på en omfattande process som kan sluta med avslag.
Ett paradigmskifte i finansieringen
EU-finansiering blir allt viktigare i takt med att statsstöden skärs ner på många håll. Särskilt den tredje sektorn drabbas hårt av nedskärningarna, vilket gör att allt fler söker sig till EU som en alternativ finansieringskälla.
– Vi befinner oss i ett paradigmskifte i samhället. Just nu känns det som att hela havet stormar och många upplever osäkerhet, säger Jessica Lerche.
“EU-finansiering ska inte ersätta statsstöd”
När EU-finansiering förväntas ersätta uteblivna statsbidrag krävs nytänkande och bredare samarbeten – något som gör situationen särskilt krävande för små enskilda aktörer.
– Statsmakten hänvisar allt mer till EU-stöden som ett alternativ till olika statliga bidrag som tenderar att minska eller utebli, men jag är kritisk till det.
Lerche pekar på att EU-pengarna inte är till för att trygga basverksamheten.
– EU-finansieringen är ofta vikt för utvecklingsarbete inom tidsbestämda och innovativa projekt, medan statsfinansiering borde säkra verksamhetsunderstöd. Osäkra EU-bidrag kan aldrig ersätta organisationers olika verksamhetsunderstöd.
Projektet MEP startade i april 2025 och pågår till årets slut, med stöd bland andra av Svenska folkskolans vänner. Även om satsningen är ny har Jessica Lerche lång erfarenhet av EU-projekt.
Överlag efterlyser Jessica Lerche en bredare samhällsdiskussion kring EU-finansiering.
– EU kan upplevas som avlägset och svårbegripligt. Kunskapen om finansieringsmöjligheterna är låg – inte bara bland allmänheten, utan också hos medier och beslutsfattare. Det här trots att det rör sig om enorma summor.
Svenskfinland glöms ofta bort
MEP-projektet pågår till årets slut, men diskussioner förs om en förlängning. Behovet av Jessica Lerches expertis är stort.
Mindre finlandssvenska aktörer saknar ofta de resurser som krävs för att ta sig igenom en ansökningsprocess, trots att de har goda idéer. Eftersom Svenskfinland är småskaligt och geografiskt utspritt riskerar vi att glömmas bort i nationella sammanhang.
– Det irriterar mig att finlandssvenska aktörer inte har bjudits in i större koordineringsprojekt. I takt med att statsstöden har skurits ner har konkurrensen om EU-finansieringen hårdnat, och då finns inte lika stor vilja att ta med små aktörer i större nationella satsningar.
Drömmen om ett finlandssvenskt Leader-kontor
På landsbygden och i regionerna kanaliseras EU-medel ofta via Leader-kontor, där beslutsprocessen är transparent och demokratisk. Jessica Lerche skulle vilja grunda ett nytt bestående Leader-kontor med särskilt fokus på Svenskfinland både med betoning på landsbygd och stad.
– Det skulle höja konkurrenskraften och ge små aktörer bättre möjligheter att få en plats i stora nationella projekt som söker EU-finansiering. Risken för att det svenska i Finland lämnas utanför skulle minska avsevärt.
Jessica Lerches tips för en lyckad ansökan
Att skriva en EU-ansökan tar tid. Man behöver utveckla idén, formulera mål och aktiviteter och hitta de samarbetspartner som krävs.
Frågor att ta ställning till under processen:
∙ Varför vill vi göra projektet? Syfte och behov.
∙ Vad ska vi göra? Mål och aktiviteter.
∙ Vem ska vi göra det för? Målgrupp.
∙ Hur ska vi arbeta? Metoder.
∙ När ska vi göra det? Tidtabell.
∙ Med vem? Partner och roller.
∙ Vilka resurser behövs? Budget och personal.
∙ Vilka resultat förväntar vi oss? Effekter och uppföljning.
Läs mer på: https://www.sydkusten.fi/sv/projekt/mep/
Med hjälp av Vännerna
Mera EU-projekt till Svenskfinland
SFV:s mål: Aktörer inom tredje sektorn och fria bildningen stärker engagemanget och fördjupar bildningen i samhället
Delmål: Att nå ut till och engagera nya målgrupper
Beviljat ändamål: MEP – Mera EU-projekt till Svenskfinland
Bidragsmottagare: Sydkustens landskapsförbund r.f.
Beviljat belopp: 20 000 euro
Tidsperiod: 1.1.2025–31.12.2026
Förväntat resultat: Tredje sektorn i Svenskfinland får stöd och hjälp att söka om EU-understöd för sin verksamhet. Målsättningen är att flera föreningar och förbund ska ansöka om EU-understöd, vilket diversifierar och utökar finansieringskällorna.
